Nu har jag svaret, eller svaren kanske. 65 minuter före start bestämd jag mig för att fylla 2011 årstävlingskalender med ett lopp till. Misstänkte att det kunde bli en repris av Lidingöloppet men nu visste jag ju att jag kan bryta ett lopp även om det kostar några tårar. Lördagskvällen innehöll inte en droppe Vitargo men däremot ett par glas rosé och andra snabba kolhydrater. Helt oladdad, eller ovanligt laddad kanske är en bättre beskrivning jag vi oss iväg mot start. Vi var supersnabbasvågern Mathias och Anna Ryott. Min supporterklubb fick ledigt idag, tycker de har gjort sitt för säsongen. Jag hyrde dock in en annan.
 |
| Jag, Anna Ryott och Mathias Fröstad |
Insåg redan på väg mot starten att jag var överklädd, att svettas innan man ens börjat värma är väl sådär. Kände inte av höften alls under uppvärmningen, solen sken och Hässelby svämmade över av glada människor med och utan löparskor. När starten gick tryckte jag igång Garmin men bestämde mig i samma stund för att inte kolla på tid, tempo, hastighet och allt det där. Kastade ett öga på pulsen då och då men annars lät jag kroppen styra helt. Vilket innebar spring så fort det går men sluta direkt om höften gör ont. Det var så härligt, kände inte av höften och kollade inte på klockan. Vid fem km fanns en stor klocka som inte gick att ignorera, hade då sprungit i 21.45. Hm det såg ju bra ut och höften mm även den kändes helt ok. Hade ork kvar och ökade sista kilometern. När jag närmade mig IP så jag klockan 12.42.50. Var det verkligen sant? Hade jag just blivit erbjuden en möjlighet att persa? Jag ökade lite till. När jag kom på upploppet såg jag mina stand-in supportrar och i högtalaren sa de ”Här kommer Jenny Vidarsson, hemma hörande i Hässelby”. Med ca 100 m kvar var det bara, men kanske inte ens det, en stukad fot som skulle kunna hindra mig från nytt PB. 43.56! 22 sekunder bättre än i fjol.
 |
| stans-in supporter nr 1, Vidar gudson Fröstad |
 |
| nr 2 Signe sötis Fröstad |
 |
| nr 3 Liselott systeryster Fröstad |
Den stora segern var dock att jag nästan inte alls hade ont i höften, kanske hade ett litet Voltarenpiller ett finger med i spelet men ändå? Så ett par streptokockinfektioner med tillhörande piller, skador och ett par glas rosé och hårda träningspass dagarna innan verkar vara ett framgångsrikt koncept. Just det höll på att glömma glaset med färskcentrifugerad rödbetsjuice som jag tankade med innan start, kan ha varit den avgörande faktorn.
Idag fick jag även förklaringen till varför man väljer att marknadsföra Hässelby genom att lägga banan i de minst charmiga områden. En snabb bana! Det är genom att ha en snabb bana man kan locka folk. En möjlighet att göra justa tider, cyniskt? Lite. Men när loppet nu hamnat på tävlingskartan kanske man kan tänka om och dra nu bana.
Slutet gott allting gott, nu kommer dte bli en intervall fylld vinter och ytterligare några sekunder snabbare om ett år!
