Svårt att tänka sig en bättre dag för utomhus premiären, rent väder mässigt. Min lungkapacitet motsvarade en asmatisk rökares, kändes aldrig som jag fick ner tillräckligt mycket luft i lungorna. Men kul var det. Simning i öppetvatten är en helt annan sak än dessa oändliga längder med klorkallsupar. Fick lära mig hur jag håller rätt kurs så de utmätta 1250 metrarna blev inte så mycket mer än 1250 m. Även om jag fick ta en extra liten sväng för att lägga några fler betryggande metrar mellan mig och en gigantisk svan. Jag var sist in i mål, det är ju aldrig kul för en vinnar skalle som jag själv. Jag har dock många bra förklaringar till varför, dessa tröstar jag mig med medan jag läker skavsåren på halsen som uppstått av våtdräkten. Troligen ett straff för att jag inte har en lika cool och funktionell dräkt som de andra. Coach Micke upplyste om att dagens pass var ” a walk in the park” jämfört med vad som komma skall, vilket jag tyvärr är fullt medveten om! Min teammate slog mig med många många meter, så det får bli en blöt sommar för mig. Kanske ett besök till Nice ändå i sommar så jag får träna i lite vågor medan de andra äter ankleverpastej.
Simning med Human ambition var en skön uppladdning inför dagens fortsatta aktiviteter som ägde rum i Uppsala. Det var dop, ett Grekiskt sådant och vår egen lilla G hade en uppgift under ceremonin. En ceremoni som har potential att traumatisera de stackars barnen. Verkade dock ha gått bra den här gången, dopbarnet strålade resten av dagen. Det gjorde våra prinsessor oxå då de funnit en ny kärlek i livet, Pedde.
Dagen avslutades med en grande finale, ett besök på Burger King i ett Uppsala som kryllade av ”manga nördar”, det var ett konvention och deltagarna var utklädda. G och E studerade dem noga och försökte klura ut vilka som hade peruk. Storas kommentar efteråt var ”Nästa gång vi går på Mc Donalds får jag ha den krulliga peruken då?”
