Igår lyckades jag pricka in dagens enda soltimma för min löpning, som om det inte var lyckträff nog möttes jag av nybakad äkta italienares pizza när jag kom hem. Med en sån start på dagen kände jag mig så förberedd som det går för ett besök i simhallen, redan efter fem minuter kände jag hur varmdusch och bastu lockade. Det blev dock en spännand estrat på simhallsbesöket då vi i kassan mötte en upprörd pappa som kallat på polisen då hans dotter fått en örfil i bastun. Detaljerna missade vi eftersom vi efter att ha betalt vår entre inte hade många fler anledningar att hänga runt vid entrén. Två timmar senare var vi på väg hem med två trötta men nöjda Cappellarini.
Idag var solen lite mer ihållande och det undgick väl inte någon att 24 februari, vädermässigt, måste ha hamnat högt på listan över vinterns bästa dagar. Vi vintersportade på isen hela förmiddagen i gott sällskap, inte bara av mackor och varmchoklad utan även justa människor. När barnen tröttnat var det dax för min riktiga skridskopremiär för säsongen. För att vara Mälaris var det god kvalitet och vinden var obefintlig. Blev 15 njutbara kilometer sen klagade fötter och vader högljutt, alltid samma sak när man inviger långfärdskridskorna. Avrundade dagen men ett styrkepass innehållande veckans hemuppgift. Marklyft, försök till pull-ups, squats med stång över huvudet, mage mot vägg och så lite TRX såklart. Nu är det bara att invänta träningsvärken.
