Igår fick jag chansen att hänga med triathlon kollegorna privat, alla var klädda i civila kläder och vi tryckte i oss flippade burgare. Lina hade gjort ett pittstop i Stockholm på sin resa genom Sverige och hon var anledningen till att vi strålade samman på Kungsholms strand. Det smakade gott men framförallt var det trevligt och samtalsämnet var naturligtvis Ö till Ö efter deras publicering av anmälningsförfarandet inför nästa år. Vilka meriter räcker och räcker inte? Hur utformar man en CV för ansökan om en tävlingsplats? Får man köpa en eller flera biljetter till utlottningen? Hur många kommer köra kvaltävlingen och hur ser chanserna ut där? Vilken klass är bäst att satsa på? Frågorna var många, svaren få men spekulationerna flödade. På det stora hela känns det som ett helt okej förfarande men det ger ändå ett visst mått av stress. Det här med träning och tävling har i mitt liv varit en källa till avkoppling och välbefinnande men det hela har fått en lite bitter bismak. Vill man tävla skall det planeras ett år i förväg, hela semesterkassan och lite till är slut på ett nafs och manövrerar ut möjligheterna till tropiskabad och alpsnö. Inte nog med att man måste bestämma sig ett år i förväg man skall bestämma sig på några få timmar för platserna säger POFF och så är de borta. Vill man köra en klassiker och är lite seg i starten finns det alltid möjligheten att besöka Blocket några veckor innan respektive tävling när folk fått kalla fötter, inte toppat formen, skadat sig eller bara tagit sig vatten över huvudet.
Vill man köra en IM är det dock andra bullar, dom är lite hårdare rent av brända i kanten för där finns ingen andra chans det är all in på en gång, dessa platser får inte överlåtas eller säljas på annonssidor. För den planeringsovillige eller den som har en familj att ta hänsyn till är det inte lätt att vara tävlingsmotionär. Jag känner hur jag blir lite rebellisk och sugen på att bojkotta alla dessa pengaslukande evenemang och göra en Rune Larsson och köpa mig en eka och korsa Atlanten eller en en Lina Gregersdotter och cykla genom hela Sverige för en god sak. troligtvis kommer jag foga mig, ställa mig fint i led och öppna plånboken.
