Blogga är inget jag gör speciellt frekvent men det händer tusenfalt oftare än jag tränar swimrun, men i kväll hände det! Satt i godan ro och muffade i mig kärleksmums hos en vän när jag fick ett mycket uppfordrande sms från min teammate ”Du får välja på att simma nu eller i morgon innan jobbet” och jag som trodde jag var coachen. Hade inte en tanke på att kränga på mig neopren och dra på mig köldskador. Svarade att det fick väl bli klockan fem i morgon bitti och trodde då att jag skulle gå fri, men inte Patrik var på. Insåg då att det var bättre att avbryta det trevliga kvällsfikat och få det överstökat. Kände ett kraftigt motstånd och försökte förbrilt komma på någon godtagbar ursäkt för att blåsa av det hela, mitt sista halmstrå var Henning. Tänkte att när Patrik såg, hur Henning likt en blodtörstig igel sög sig fast på mig, skulle han ge mig fripass. Nope så blev det inte och så glad jag är för det. Det blev en magisk kväll. Mötande löpares sena leenden fick oss att garva, dofterna av sommar fick oss att le och kylan av vattnet fick mig att förvånas för det var inte så kallt som jag trott. I slutet var det till och med så att händerna tinade när vi dök i vattnet. Första swimrunpasset sedan Ö till Ö 2011 och nu är jag super pepp och om tre veckor kör vi Stockholm Swimrun! Längtar till nästa pass, men först skall jag hinna med en annan premiär. Jag skall springa Tolvanloppet för första gången och hoppas på så sätt förtjäna champagnen.
Recommended Posts
