Det är inte helt lätt en sån här underbar solig sista november söndag men jag gör det. Jag lyssnar. Jag lyssnar på kroppen även om huvudet gör sitt bästa för att tysta kroppens röst. Jag avstår således från löpning idag och nöjer mig med en promenad med barn, syskonbarn och syskon. Förra söndagen lyssnade jag inte på kroppen, trots megafonen den använde, och det löppasset kostade nog mer än det gav. Så under veckan har jag cyklat, crosstrainat och styrketränat enbart. Igår fick jag ett tveksamt ok men dock ett ok från kroppen att springa. Baksidan av knät protesterade hela vägen dock mindre högljutt än i söndags. I korsar fingrarna och hoppas att detta är något mycket tillfälligt och inte början till slutet….
Recommended Posts
