Den förste dök upp i fredags eftermiddag, något knäppte till på baksidan av knät efter min lilla löptur, kändes dock inte värre än en dammråtta. Den lite elakare kom på lördags morgon, han löpte totalt amok bankade i mitt huvud, tyngde ner ögonlocken och upprörde magen. Tog en promenad men mer blev det. Söndagen var som upplagd för ett efterlängtat långpass. Solen sken, inga snickare i huset och min tid som gräsänka var över. Jag gjorde ett försök men de objudna gästerna hade inte hyfs nog att ge sig av. Det var plågsamt från första till den sista tolfte km, ont i benen och tung i andningen. Jag behövde 76 minuter för att ta mig runt. Igår var jag tillbaka i byggbranschen och således ingen tid för träning. Idag tog jag till brutala medel och tryckte in ett pass på crosstrainern, löpning var uteslutet främst på grund av höger benet, fick frigöra några kvadratmeter och avlägsna ett antal kartonger för att göra maskinen brukbar. Cykeln är på tok för väl dold i byggstöket för att vara anträffbar. Något av ett nödpass, kanske inte ett avgörande pass för augustis uppgift men bättre än inget.
Senaste inläggen
