Våren verkar vara här nu så då var det äntligen dax att plocka ut racern i vårsolen. Som vi har längtat efter det! i bör jan av passet hade vi den här utsikten:
Efter halva passet hade vi samma utsikt, sen fick jag oväntat besök. Brukar man inte få när man är ute och cyklar men det beror faktiskt på på vilket sätt man är UTE och cyklar. Jag har en mage som inte tillåter att jag vare sig ligger i tempobågen eller greppar bromsarna på cykeln vilket försvårar cykling på landsväg. Eftersom min reaktionsförmåga och uppmärksamhet inte är vad den borde vara, redan mjölken som stigit mig åt huvudet mån tro, vore rent av olämpligt att utsätta mig och det lilla livet där inne för onödiga risker. Nu fortsätter jag kampanjen för trainer cykling på altanen framför cykling på landsväg. Klädseln! Cykla i kort på både armar och ben har än i år bara varit förunnat alla dessa playitister och andra träningslägerscyklister, men det kan man göra på altanen och jobba på cykelbrännan. Hjälmen kan man låta ligga på hatthyllan och samla damm. Ingen vind som vänder, inget grus att tappa fästet i, solen lyser alltid i ansiktet, träningen blir kontinuerlig då det inte finns några backar att rulla i. Och kanske bäst av allt, man kan ha fika gäster som sitter och underhåller med skvaller och small talk! Inte en chans att jag kommer sakna Ekerö i sommar……I hope
