ett par löparskor, tighta, tröja och Garmin. Ingen mage. Ingen vagn. Det var skog, det var blött, det var kuperat, det var pendlande armar, det var min första mil som trebarnsmor och det var underbart. Jag kunde utnyttja utförslöporna och trippa på uppför. Jag höll ett tempo jag är nöjd med. Hade jag struntat i att fota hade jag nog sparat 15 sek men 50.15 är en okej premiär mil, årets första helt själv. Henning var i goda händer, närmare bestämt i Alice händer. Övervakad av invaliserad mormor och två bossiga storasystrar. Tack till er
Senaste inläggen
