Kategori Blogg, Mammaträning, Triathlon

Har varit närmare en triathlon cykel idag än vad jag någonsin varit tidigare. Vet nu med bestämdhet vilken storlek jag behöver och vet tyvärr med samma bestämdhet vad det kostar. Det krävs en stor plånbok för att lösa ut en sådan cykel. Skall inte förneka att jag är lockad men är det moraliskt försvarbart när familjen har fyra medlemmar till? Kanske är vi i större behov av en bil som vi alla kan åka bekvämt och tryggt i när vi ska till Kalmar? Och blir det verkligen roligare med en triathloncykel? Då går jag ju miste om nöjet att på min landsvägscykel trampa förbi den ena efter den andra tempobågen, diskdäcksförsedda cyklen och strömlinjeformade hjälmen. Vore ju ett antiklimax att köpa cykel och inte bli snabbare. Jag håller ju på med triathlon för mitt höga nöjes skull, visst vill jag bli snabbare, starkare och mer uthållig men är det genom att investera i en dyr hoj jag blir det eller är det genom att investera i mig själv? Är jag ens tillräckligt snabb för att ha glädje och nytta av en ”proffscykel”? Fick idag höra att man typ inte kan köra IM utan triathloncykel. Det försäljningsargumentet biter inte på mig för jag vet att det inte är sant! Jag har kört en IM och jag gjorde det på ett för mig tillfredsställande sätt. Ett argument som skulle bita på mig är att det blir roligare för det är roligt jag vill ha. Jag vill åter igen le mig igenom 11 timmar idrott. Köpa eller inte köpa är det det som är frågan?

Senaste inläggen

Chatta