In Blogg, Löpning, Mammaträning

Idag kändes det lite motigt att ge sig ut så det var autopilot-mode som gällde, stänga av, inte tänka bara köra. Tyvärr tänkte jag inte ens till ordentligt när jag valde skor ens engång. Väl ute krävdes bara några hundra meter och sen var hela jag med på flyget. Flög gjorde jag, inte likt en svala utan snarare som ett JAS-plan. Hade som sagt valt fel skor, terrängskor som fäste dåligt och löpkänslan var att likställa med T2 växling i cykelskor. Störtade i en kurva, graciöst värre. Några kilometer senare kom jag ikapp en dagisgrupp som uppmanades av fröken att sätta sig på rumpan och glida ner för de hala trapporna, jag sprang förbi och just när jag passerat satte jag mig också på rumpan. Inte på frökens uppmaning utan skovalet bar hela skulden. Som om inte det vore nog började jag ana en obehaglig känsla på hälen och vid åtta km halta jag in på apoteket och köpte plåster. Trots att dagens Kungsholmen runt innebar en och annan fadäs med troliga efterverkningar under morgondagen. Skorna åker dock i soporna, har aldrig varit en stor fantast av Ice Bug men nu har det övergått i en aversion. Hårda, obekväma och ger alltid skoskav.

Recommended Posts

Kommentera